Stödet för anläggning och restaurering av våtmarker samt stöden för fånggröda och vårbearbetning är de miljöstöd som mest effektivt minskar näringsläckaget till Östersjön. Stöden till skyddszoner, ekologisk produktion och naturbetesmarker ökar däremot näringsläckaget. Det hävdar Ekonomihögskolan vid Lunds universitet som i dag presenterar metoder för att mäta den samlade effekten av alla miljöåtgärder som vidtas mot övergödningen av Östersjön.
Genom att koppla ihop uppgifter om miljöstöd till gårdar med uppgifter om näringsinnehåll i vattenprover i sjöar och vattendrag i hela landet har Agrifood Economics Centre vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet, gjort en utvärdering av miljöstödens effekter på näringsläckaget. I en ny studie presenteras uppgifter från nästan 40 000 gårdar och 4 300 sjöar och vattendrag och Lunds Universitet hävdar att utvärderingen därmed i stort sett är empiriskt heltäckande.
”Mest förvånande är det att stödet för kulturmiljöer minskar näringsläckaget, menar Martin Nordin. Effekten kan bero på att en stor del av stödet har gått till skötsel av småvatten och öppna diken i jordbrukslandskapet. Dessa kan fungera som näringsfällor på ett sätt som liknar våtmarker”, säger Martin Nordin, nationalekonom på Agrifood, i en kommentar.
Aktuell Hållbarhet har tidigare berättat att EU:s revisorer nyligen kritiserade Sveriges arbete med att minska övergödningen i Östersjön. Sverige ansågs bland annat ha dålig kunskap om effekterna av miljöstöden till jordbruket.
↧
Stor kartläggning av miljöstödens effekter på Östersjön
↧